I Betlehem: Lärdomar, part 1

I tre veckor har vi nu bott i detta snurriga land. Som svensk är det lätt att tro att vår kultur inte är så mycket av en egentlig kultur. Vi är välbildade och kloka och traditioner ses ofta som ganska förlegat, och nog är vi rätt anpassningsbara när allt kommer omkring. Inte har vi någon kultur som binder oss inte. Ofta är det nog dock precis tvärt om. Vi svenskar är egentligen ett ganska märkligt släkte, längst bort på kanten av ensamhet och sekularisering. Veckorna här har ännu en gång lärt oss det.

Under dagarna har vi samlat på oss de lärdomar vi gjort, och skrivit ner det som är annorlunda eller bara väldigt bra att komma ihåg. Vi insåg ganska tidigt att det kommer bli en lång lista, så när vi kläckte idén att dela med oss av några av våra viktigaste insikter, får det helt enkelt ske i omgångar. Här kommer våra lärdomar, part 1, som kanske kan säga något om både livet här och vår egendomliga kultur hemma i Sverige.

Kroppsspråk är viktigt. Att klappa med händerna och luta sig lite bakåt betyder ”ingenting”. Att knäppa med tungan och sätta näsan i vädret betyder ”nej”. Att hålla upp fingrarna på samma sätt som den stereotype italienaren gör betyder ”vänta”. Att stirra in i ögonen och skaka lite lätt på huvudet, så som vi gör när vi är dryga och inte tycker att det där var något viktigt sagt, betyder här ”Förlåt, hörde inte vad du sa, kan du upprepa?”.

Judar går väldigt fort. Palestinier går väldigt långsamt. Vi går slalom.

Månen lutar lite åt höger.

Katter lever i soptunnor. På grund av obehagliga möten när vi slänger vårt skräp har vi börjat med prickkastning av sopor några meter från tunnan.

Guava är en frukt som äts med skal. Den sägs vara gudarnas nektar, men i sånna fall har Gud väldigt dålig smak.

Stora kottar.

Bacillskräck är bullshit. Här äts det allt ur samma skålar, och de tycks inte vara sjukare än vi. Snarare friskare.

Sitt inte med benen i kors i födelsekyrkan, där finns bara ett sant kors.

För mycket chilisås är aldrig bra.

Ska bussen gå klockan 8.00, går den någon gång mellan 8 och kvart i 9. Om scouterna börjar 16, är alla där först 17.30. Att komma sent är långt mer accepterat, förmodligen hade hen något viktigare för sig.

Varför släcka lampor när vi har tillgång till elektricitet?

Begränsad frihet kräver stor flexibilitet och en almanacka som inte är ett pussel med tider. Du vet aldrig när checkpointen av okänd anledning håller stängt, eller om du ens får ta dig igenom.

Söndag är veckans första dag.

Röd mjölk är blå mjölk och blå mjölk är röd mjölk och blå mjölk här är godare än röd mjölk hemma.

Lärare i skyhöga klackskor är vanligare än lärare i glasögon.

Granatäpplejuice är strävt för gommen.

Minareter sjunger inte samma melodi samtidigt. Det gäller att kisa med öronen för att inte bli knäpp.

En ynka droppe från Döda havet agerar saltbomb i munnen.

Kramas har vi inte fått göra på länge. Kindpuss gäller.

Här är kurragömma mer som dunken.

Säckpipa är tydligen för jobbigt för flickor att spela.

Trafiken i Palestina är mer kaotisk än i Belgien, men betydligt tryggare än i Vietnam. Reflexen att sätta på sig säkerhetsbälte är dock något som ofta skrattas åt.