söndag 28 september 2014

Tel Aviv

Ovana vid den judiska veckan bestämde vi att denna helg skulle bli en liten minisemester till Tel Aviv. Så på lördagsmorgonen åkte vi in till Jerusalem för att sedan åka vidare mot Medelhavet. Vad vi hade glömt var såklart att ta hänsyn till sabbaten. Alla gator var som sovandes i Västra Jerusalem, tunnelbanan stod stilla och den stora busstationen visade sig vara stängd. Så vad göra? Med hjälp av några mindre ortodoxa judar hittade vi efter många om och men till slut en liten sherut som kunde köra oss och andra orutinerade resenärer till Tel Aviv. 40 minuter senare såg vi havet och staden som liksom är på en annan planet än både Jerusalem och Betlehem.

Det gick snabbt att hitta ett billigt hostel och sedan var värmen så olidlig att vi gick direkt till en av alla de stränder som finns i Tel Aviv. Hotell låg bredvid hotell längs vattnet och semesterparadiset med palmer och strandrestauranger var ett faktum. Och nog fanns det turister där, men det var också många solstolar som saknade kompis. Det är tydligt att Tel Aviv, precis som hela Israel/Palestina, har drabbats hårt av kriget i Gaza. Desperata försäljare och billiga hostel är bara några bevis på det. 

Men vi badade och åt god mat, gick promenader längs stranden och bort till Jaffa, den gamla stadsdelen som inte exploaterats av de stora hotellen och där det gick att få tag på arabiska favoriter som shawerma och knafe. Där kunde vi känna oss lite som hemma efter dagen bland extremturismen.


Swimming prohibited fick en ny betydelse i Tel Aviv. Eller ingen betydelse alls?


Solnedgång över Jaffa. 



Vi är (på) kanon. 


Emilia fick ett plötsligt infall och ville fota japanen som länge stått och tittat ner i containern. Självutlösaren råkade vara kvar, men som tur var tittade han i tio sekunder till. 


Vi som vant oss vid att somna tidigt och vakna ännu tidigare chockade hostelets receptionist genom att somna redan innan Tel Aviv vaknat. När klockan ringde dagen efter var vi dock förvirrade. Idas klocka var en timme framför Emilias och vi insåg att vi stod inför samma fråga som vi gjort fredagen innan.
Den fredagen då vi vaknade som vanligt och var på väg till lärarnas morgonsamling på skolan. "Värst vad ni är tidiga", sa Amal när hon mötte oss. "Jaså?" svarade vi som var lika sena som alltid. Hon berättade att det hade bestämts att det under natten skulle bli vintertid, och alla barn hade informerats om detta. Sent på kvällen hade de dock sett på tv att allt hade ändrats. Det är mycket att hålla reda på när tre religioners högtider ska pusslas ihop. Det var helt enkelt smidigare att skjuta lite på vintertiden tills efter muslimska eid al-adha har firats. Så det var bara att vrida tillbaka klockan och köra på som vanligt. Barnen fick dock sovmorgon den där extra timmen och vi kunde äta långfrukost.
När vi vaknade i Tel Aviv var vi alltså förvirrade. Hade det blivit vintertid under natten? Utan att hitta den faktiska tiden gick vi ändå upp och laddade dagen med morgonbad innan vi promenerade till Jaffa igen för att äta frukost. (Först på bussen hem till Jerusalem lyckades vi klura ut vad klockan var. Fortfarande sommartid) Och vilken frukost sen. Typiska rätten shakshuka (två ägg kokta i tomatsås), omelett, bröd och massa tilltugg. Stadigt och bra inför en dag på Jaffa flea market. En fantastiskt mysig marknad längs gatorna som kantades av juicestånd, gamla mattor och fina fåtöljer. Där gick vi tills fötterna värkte, och efter en ännu godare lunch tog vi bussen hem igen. 

Trots att vi tog med oss stora väskan är möbler lite väl klurigt att ta med hem. Tråkigt. 


Charmigare lunchrestaurang får en leta efter. 

Det var en fin helg. Skönt att få koppla av och koppla bort. Ändå gick det aldrig att helt komma ifrån känslan av skuld. Vetskapen om att vi är på en orättvis plats som inte tillhör alla. Att vi är välkomna till det bisarra paradis som våra vänner där hemma i Betlehem bara kan drömma om. "Tänk på oss när ni ligger på stranden" bad de innan vi åkte. Och nog gjorde vi det. För vad är egentligen mer bisarrt än att ta bussen 40 minuter från förtryck och soldater i vartenda hörn och plötsligt vara på en annan planet?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar