Om det som var och det som är

Det var en gång en mycket elak man

han ville sära på människor 
upplösa relationer
makten växte och med den ett storhetsvansinne
några väldigt dåliga skulle inte längre finnas
så de skulle de omringas
sen skulle de flytta
sen skulle de dö
sen fanns där sex miljoner färre judar
Men vi glömmer så lätt

Det var en gång en hemsk mur
lika barn leka bäst sades det
och hoppet blev mindre när rädslan blev större
raserad tillit och hot som skapar hat
så när öst och väst byggt fiendskap, 
byggdes också en mur
och allt blev järn,
allt blev kallt
Men vi glömmer så lätt,
vi glömmer så lätt

Det var en gång en svartvit världsbild
åtskilda och dömda vid födseln
men bakom lås och bom suddades gränser
sakta men säkert
grå hårstrån och utan att acceptera 
först en fri man, 
stark och snällare än någonsin
sen var där inget längre svart och vitt
Men vi glömmer så lätt
vi glömmer så lätt
vi glömmer så lätt

En elak man och sex miljoner döda judar. 
En hemsk mur och järn och iskyla. 
En snäll man efter år av svartvithet.
Hela världen har sett,
men vi glömmer så lätt,
väljer att glömma vad som är rätt

Det är idag som igår som för hundra år sedan. 
Det är antisemitism.
Det är murar och ghetton.
Det är apartheid.
Det är skit och dynga. 
En dold och ologisk sanning. 

Låt oss vägra glömska,
ge plats för hopp i hopplöshet.
Låt oss vägra glömska, 
återskapa långtidsminnet. 
Låt oss vägra glömska, 
förvandla fiendskap bli syskonskap. 
Låt oss vägra glömska, 
gör ologik fullkomligt glasklart.
Låt oss vägra glömska,
men kräva fred. 

Inshallah